Kunskapssammanställningen om kolnanorör (RAP 2011:1) beskriver risker och skyddsåtgärder för arbete med kolnanorör.
Kolnanorör kan ha asbestliknande egenskaper och det är främst vid inandning som arbetsmiljörisker kan uppstå.
Rapporten föreslår låga hygieniska gränsvärden och användning av etablerade tekniska skyddsåtgärder.
Vid arbete med kolnanorör föreslås att arbetstagarna utgår från reglerna i Asbestföreskriften, AFS 2006:1. Rapporten lyfter även fram behovet av ytterligare forskning för att kunna göra en korrekt riskbedömning.
Kriteriedokumentet NEG 148 Carbon Nanotubes Nr 2013;47(5) togs fram av den nordiska expertgruppen med syfte att ge myndigheter ett vetenskapligt underlag för att fastställa ett nationellt hygieniskt gränsvärde för kolnanorör.
Dokumentet sammanställer kolnanorörs dos-responssamband och kritiska effekter. Dos-responssamband identifierades och lägsta observerade effektnivå (LOAEL) fastställdes.
LOAEL sattes till 0,1 mg/m³ och baserar sig på resultat från en 13 veckors inhalationsstudie på råttor där den kritiska effekten var inflammatorisk respons i lungan. Värdet är en riktlinje och ska tolkas med försiktighet på grund stora variationer i struktur och fysikalisk-kemiska egenskaper mellan olika typer av kolnanorör. Ett annat problem med riktvärdet är att kolnanorör kan innehålla föroreningar och restkemikalier som kan bidra till observerade effekter. Det är också osäkert vilket dosmått (exempelvis massa, antal eller ytarea per volymsenhet luft) som bör användas vid rekommendationer. Vissa studier tyder på att långa, raka kolnanorör orsakar mer uttalade biologiska effekter än korta eller tilltrasslade fibrer.
Mer information om det amerikanska institutet för arbetarskydd och hälsas föreslagna hygieniska gränsvärde för kolnanorör (NIOSH, 2013) hittar du på denna sida.
Källa: SweNanoSafe i samarbete med Arbetsmiljöverket
Arbetsmiljöverket om kunskapssammanställningen om kolnanorör (RAP 2011:1)
SweNanoSafe på Twitter @Swenanosafe Dec 04
RT @SAFENANO_Online: A useful webinar for those working in #nanomaterial risk assessment and a good opportunity to see that outcomes of the…
De nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 januari 2018
Vad känner man till om nanomaterials avfallshantering?
Än så länge relativt lite. Nanomaterial ingår i olika produkter och följer med dessa i deras respektive avfallshanteringar. Avfallshantering kan exempelvis vara förbränning, återvinning och deponi, och andelen varierar mellan olika länder. En tidig studie pekar på att när produkter som innehåller nanomaterial återvinns så hamnar själva nanomaterialen på deponi eller förbränns. En mindre andel av nanomaterialen kan dock hamna i nya produkter. Mer utförlig information finns här.
Källa: Rickard Arvidsson/Expertpanelen
Mer information hittar du också under Lagar & vägledningar/Yttre miljö och avfall
Till frågor och svarÄr grafen ett bra material ur ett miljöperspektiv?
Grafens miljöpåverkan under produktionen varierar mycket mellan olika produktionsprocesser, så därför är det svårt att ge ett entydigt svar på frågan.
Beroende på vilken produkt grafenet används i kan det leda till högre eller lägre miljöpåverkan än konventionella produkter.
Det finns dock exempel där grafen verkar ge en lägre miljöpåverkan hos en produkt, exempelvis i genomskinliga skärmar.
Källa: Rickard Arvidsson/Expertpanelen
Till frågor och svarHar nanomaterial hög miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv?
Ett livscykelperspektiv innebär att nanomaterialets råmaterialutvinning, produktion, användning och avfallshantering beaktas.
Nanomaterial är ofta, men inte alltid, energiintensiva att producera. Dock kan det vara så att deras användning i produkter leder till en minskad miljöpåverkan sett till hela produktens livscykel. Detta ser olika ut för olika nano-produkter.
Källa: Rickard Arvidsson/Expertpanelen
Till frågor och svarVilka effekter kan metallnanopartiklar ha?
Hur toxisk (giftig) en nanopartikel är beror till stor del på det material den är uppbyggd av.
Generellt kan man säga att metall-nanopartiklar är mer toxiska är andra, som till exempel kol- eller kiselbaserade nanopartiklar.
Metaller som silver, koppar och kadmium används i dag i ett flertal nano-applikationer och dessa metaller är i sig toxiska, inte minst för vattenlevande organismer där gälarna är ett organ som påverkas starkt av både silver och koppar. En stor del av den ekotoxikologiska forskningen har fokuserat på silver på grund av dess kända toxicitet samt stora användning.
...
Hur vet man om nya livsmedelsprodukter innehåller nanomaterial?
Sedan den 13 december 2014 ska ordet ”nano” finnas på ingrediensförteckningen om konstruerat nanomaterial ingår i ingrediensen enligt EU-förordning nr 1169/2011.
Alla livsmedelstillsatser och produktionsprocesser för livsmedelsprodukter behöver riskvärderas och godkännas innan de släpps ut på den europeiska marknaden.
...
Finns det något märkningskrav på livsmedel om de innehåller nanomaterial?
Ja, sedan den 13 december 2014 gäller att konstruerade nanomaterial ska ingå i ingrediensförteckningen. Ordet ”nano” ska anges inom parentes efter ingrediensen (EU-förordning nr 1169/2011).
Källa: Livsmedelsverket
Till frågor och svar
Finns det redan i dag livsmedelstillsatser i nanostorlek?
Det finns inte några livsmedelstillsatser i nanoform som i dagsläget (november 2017) är godkända av den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA (European Food Safety Authority).
Däremot finns det några godkända livsmedelstillsatser som kan förekomma i nanostorlek, exempelvis silver (E174) och titandioxid (E171). Dessa tillsatser tillverkas inte avsiktligt i nanostorlek men vid tillverkningsprocessen kan det förekomma varierande partikelstorlek, även nanostorlek, dock i väldigt små mängder.
Källa: Livsmedelsverket
Till frågor och svarTäcks nanomaterial av kemikalielagstiftningen?
EU:s kemikalieförordning om registrering, utvärdering, tillstånd och begränsningar av kemiska ämnen heter REACH.
Nanomaterial täcks av REACH-förordningens definition av ett ämne och omfattas därmed av dessa bestämmelser. Däremot registreras inte en stor del av nanomaterialen i REACH eftersom de mängder som behövs för olika produkter och processer ofta ligger under registreringsgränsen (ett ton tillverkat eller importerat ämne för tidsfristen 31 maj 2018).
...
Hur kommuniceras faror med nanomaterial?
CLP-förordningen innehåller regler för klassificering, märkning och förpackning av kemiska produkter.
Nanomaterial täcks av CLP-förordningen om de är att betrakta som farliga i CLP-förordningens mening.
Detta innebär att nanomaterial, i likhet med bulkmaterial, ska klassificeras och märkas, och ha säkerhetsdatablad.
...
Hur regleras nanomaterial på arbetsplatser?
I dag (2017) finns inga särskilda föreskrifter för nanomaterial. Den som tillverkar eller använder nanomaterial ska följa den lagstiftning som gäller för andra kemiska produkter, som exempelvis:
Kemiska arbetsmiljörisker AFS 2014:43 som bland annat beskriver riskbedömning och skyddsåtgärder för att minimera hälsorisker för luftburna partiklar.
Hygieniska gränsvärdet AFS 2015:7 som anger högsta tillåtna halter för exempelvis olika typ av damm. Notera att det inte finns några särskilda gränsvärden för nanopartiklar.
...
Nanotoxicology – State-of-the-Art and Future Research Needs
IMM-rapport 1/2018. Redaktör: Bengt Fadeel, Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet.
Maj
26
SETAC Helsinki is a 5-day event featuring a variety of training, networking and learning opportunities. SETAC (The Society of Environmental Toxicology and Chemistry) is a not-for profit, global professional society established in 1979 to provide…
Jun
03
Conference entitled "Environmental and occupational health aspects related to nano- and ultrafine particulate matter" Source: EOHNANO website For more information, please follow this link. Keywords: konferens
Jul
15
The theme of this meeting is “Toxicology Solutions for Global Public, Environmental, and Personal Health”. For more information, please follow this link. Keywords: konferens
